Det jag inte har funnit orken till att skriva av mig om förens idag är att jag och Robin har gått isär.
Vart nån stanns det leder har jag ingen aning av.
Det är hemsk tungt men jag/vi hittar tillbaka till vardagen nån gång!
Idag har jag skrattat för fullt,ska erkänna att det var länge sedan.

Han kommer alltid att vara min livs kärlek,men just nu funkar det inte.
Änn är inte historian slut,den har bara fått en annan vändning.
♥

Tack ni alla goingar som har stöttat mig

Hela min värld har hamnat upp och ner,det gör så ont i mitt hjärta!
Att det skulle sluta såhär,vem kunde ana?
Orkar inte skriva just nu,vet inte när jag finner ord för att skriva ner det här.

.. Jag öppnade dörren för den,jag släppte in den i mina tankar.
Den vill mig inte väl,får mig att bli dödssjuk.
Skadar mig på konstiga sätt,sliter min hjärna i bitar och sliter ur hjärtat ur kroppen.
Jag kan inte längre styra mina ben,hjärtat slår i obalans och det känns som jag ska svälja tungan.

Jag blir rädd,rädd för paniken.När väl paniken har lagt sig blir jag rädd att den ska komma på besök igen.
Den är en del av mig,jag får acceptera den som just en del av mig själv som jag vill förbättra.

Jag är lycklig,jag är glad det är just därför det är som värst.
När jag levde mitt i kaoset handlade det om andra grejer,överleva vardagen..
Detta onda ting som finns i mitt huvud är en bi effekt av allt detta kaoset,suger åt sig lugnet och lever på tankar.
Tänk om?
Så många frågor och tankar,jag får bara vara evigt tacksamma att allt gick så bra.


Man kan bota canser och en rad olika hemska sjukdomar
Då ska jag övervinna denna grej,kanske inte imorgon kanske inte innom en månad.
MEN en dag kommer jag vara utan den!